23

Arbetsdagen börjar rulla mot sitt slut och helgen börjar infinna sig. Tänkte ta en liten shoppingrunda på stan, jag behöver höstskor, jag har bara mina gamla slitna vinterstövlar.

De ringde från sjukhuset nu. Jag är glad nu att jag faktiskt åkte till sjukhuset och tog det där blodprovet (alltså var det värt med det onda sticket). Den 18 augusti fick jag åka in till akuten (det var ett par dagar efter operationen) för jag fick jätteont och blödde ganska mycket (men allt var ok då). Hursomhelst så tog de ett HCGprov den kvällen och då låg jag på ett värde på 300. Idag låg jag på ett värde på 23. Alltså: På en vecka har det minskat drastiskt. Barnmorskan jag pratade med sa att om man ska vara petnoga så ska jag ta ett till, för värdet ska ju ner på noll (jag suckade inombords) MEN eftersom det går åt rätt håll och är på väg ner behövs det antagligen inte. Dessutom är ju det som orsakade HCGn bortopererad. Eller rättare sagt det blir konstaterat att det var utomkved och att graviditeten satt i äggledaren (för den är ju bortplockad) när man mäter HCGn i blodet. Skulle det inte ske någon förändring det vill säga att HCGn höjts eller stannat på samma värde, hade de fått gå vidare med det. Bara för att se att graviditeten (eller en till gravidtet) satt sig någonannanstans där den inte borde vara.

Barnmorskan sa att jag skulle testa igen om två veckor med en sticka hemma. TVÅ VECKOR...jag testar varje dag. Hon tyckte att jag inte behövde det, hon sa att det blir dyrt för mig. Pengar är inget bekymmer för mig, däremot är det glädjande att se att det sjunker samt är det ett större bekymmer för mig att inte ha kontroll. Dessutom, om det har sänkts från 300 till 23 på nästan en vecka (igår var det en vecka sedan jag var på akuten), då tror jag inte det tar 2 veckor, utan endast några dagar.

Nu kommer snart min man hem, wehoo :)