Livet går upp och ner, det bara är så, något vi inte kan göra något åt, kort och gott! Men när är vi sådär riktigt lyckliga? Jag har i mitt tidigare liv sett mig som icke lycklig, men när jag ser tillbaka på den tiden (då jag ansåg mig inte vara lycklig) så tänker jag "shit vad bra jag hade det och tänk om jag hade fått ha det så bra nu". Vi människor är då aldrig nöjda. Jag kan inte säga att jag är olycklig nu, jag är lycklig lottad då jag har allt det jag har, men jag är inte lycklig fullt ut (om man någonsin blir det?). Jag är olycklig för att jag fick missfall och olycklig för att jag fick utomkved och operera bort min vänstra äggledare. Men trots allt som har hänt har jag det bra, inga bekymmer med ekonomi då jag har en bra lön som ger utrymme till både spara en rejäl summa och leva lite lyx, efter räkningar och överlevnad är fixat. Jag har en helt undebar man, jag har min älskade djur och min fina familj, vänner att umgås att skratta med MEN jag är ändå inte lycklig fullt ut eller?
Ja det där med att fundera över vad lycka är och betyder kanske är meningslöst, jag kanske ska försöka tänka att jag ska njuta av denna tiden i livet, för i framtiden kommer jag kanske tänka "shit vad bra jag hade det, tänk om jag hade fått ha det så nu"?
Att jaga lyckan gör vi väl alla lite till mans och det artar sig olika för olika människor, lyckan kan komma och gå från dag till dag, vecka till vecka och över längre tidsperioder. Hursomhelst, det är en tveksamhets tid och jag vill att lyckan ska komma, precis som Lisa Ekdahl sjunger "I tveksamhetens tid". Vågar man lita på lyckan, vågar man be den att stanna? Lyssna själva genom att klicka på länken och avgör själva vad ni vill att ER lycka ska komma till.
Lycka till!
Lycka kom hit, snälla!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar