Please

Idag väntade jag på tåget i vanlig ordning och fram till mig kommer en kvinna i 70års åldern och frågar vart tåget går. Jag var såklart artig och sa vilket tåg det var och vart det skulle. Därefter började kvinnan prata med mig om ALLT, om hennes nyligen sjukhusbesök. Jag satt ner på en bänk och hon stod upp. Jag kände att hon kom närmare och närmare mig tills hon nästa ville krypa in i mig. När tåget kom såg jag min chans att säga hej då, men icke. Väl inne på tåget hittade hon mig (hon skulle med samma) och hon skulle åka nästan hela vägen till min slutstation. Hon var jättegullig och trevlig, men jag är nog typisk svensk och vill vara ifred, det är liksom min pendeltid där jag har tid att fundera och tänka. Men hon pratade och pratade och pratade, och hon tog på mig. Jag hatar sånt, jag vill inte att andra människor tar på mig. Bara mina närmaste får göra det. Kvinnan hade ett band med sin man och hon pratade om det, hon var dessutom från Tyskland och plötsligt började hon sjunga högt och ljudligt på tyska. Folk på tågevrider på sig och tittade undrande. Trevlig som jag är, lyssnade jag tålmodigt och berömmer henne sedan. Som sagt hon var en jättefin människa med stort och gott hjärta. Men jag hoppas jag inte behöver stöta på en sådan situaton igen . Jag vill ha egentid på tåget, vila och koppla av. Så please leave me alone.